79 - Alla som tycker olika är psykiskt sjuka
I detta avsnitt av Ekonomidags diskuteras invandringens kostnader och verklighet, hyresregleringars negativa effekter på bostadsmarknaden, och EU:s påverkan genom direktiv som lönetransparens. Samtalet rör även kring penningpolitikens inverkan på fertilitet, kritik mot liberalismens genomförande samt värdet av sociala band och informella transaktioner som motvikt till en överreglerad ekonomi.
73 - Tokeniseringen av allt
I detta avsnitt av Ekonomidags diskuteras risken för inbördeskrig i västvärlden utifrån krigsforskaren David Betz analys. Därefter går de över till att granska det ökade EU-finansierade fokuset på klimakteriefrågan och undrar över dess politiska drivkrafter. Större delen av avsnittet ägnas åt fallet Clas Ohlson, där företagets beslut att omförhandla och försämra villkoren för lagerpersonal i Insjön väcker frågor om arbetsmarknadens utveckling, ägarnas ansvar och den ekonomiska rationalitetens konsekvenser för lokalsamhällen. Samtalet mynnar ut i en kritisk diskussion om liberalismens tendens att göra människor och platser utbytbara, samt om den pågående tokeniseringen av tillgångar (driven av aktörer som Blackrocks Larry Fink) och dess potentiella användning som ett verktyg för ökad social kontroll genom programmerbara pengar och digitala ID-system.
71 - Boomernas ponzibedrägeri samt lyssnarbrev
I avsnittet diskuteras klimatkris-narrativet och uttrycker skepticism mot dess dogmatiska karaktär och de medie- och politiska strukturer som driver det. Samtalet berör även mediatopologi, hur information når allmänheten och bristen på förtroende för institutioner. De diskuterar statens roll och byråkrati, med förslag på decentralisering och minskad reglering. Budgeten analyseras med fokus på språkliga dimridåer kring skattesänkningar och finansiering av försvaret. Slutligen berörs Frankrikes ekonomiska utmaningar, särskilt pensionssystemet och demografiska skevheter.
66 - Mönsterförnekare, gaslightning och kan Lagarde laga mat?
I avsnittet diskuterar vi aktuella händelser som Scandics frukostavgift och McDonalds dynamiska prissättning, men kopplat till övergripande teman som centralbankers roll, EU:s budget och manipulerade marknader. Bibelns berättelse om Josefs sju goda och sju onda år används som en allegori för moderna penningpolitiska ingrepp. Genomgående betonas spänningen mellan individens frihet och systemets makt, samt hur teknologisk utveckling och politisk styrning påverkar vardagsekonomi och samhällskontrakt.
65 - Nästa Northvolt samt EU-godkända investeringar
I detta avsnitt diskuteras två huvudsakliga frågor: den ekonomiska risken när en liten kommun som Boden tar upp stora skulder för att stödja det fossilfria stålprojektet Stegra, och EU:s förslag om att kanalisera medborgarnas sparande till politiskt prioriterade investeringar. Gästerna jämför Stegra med Northvolt och pekar på farhågor om moral hazard, då offentliga medel används för att finansiera riskfyllda privata initiativ medan skattebetalarna står för eventuella förluster. De ifrågasätter också den underliggande rapporten från Sweco som propagerar för projektets positiva effekter. I den andra delen granskas ECB:s och EU-kommissionens vision om en sparunion där medborgarnas besparingar ska styras mot företag och projekt som anses strategiskt viktiga för unionen – ett förslag som ses som ett sätt att underminera äganderätten och öka byråkratins makt över kapitalallokering.
61 -"Vi vilja hava en kung - och inte så många"
I avsnittet diskuteras Ungerns nya konstitutionella tillägg som garanterar rätt att betala med kontanter, vilket ses som ett sätt att stärka transaktionsfriheten och motverka digital sårbarhet. EU:s nya rapporteringsregler för e-fakturor från 2030 analyseras med fokus på ökad övervakning och administrativa kostnader. Kritik riktas mot svenska ekonomstudenters bristande matematikkunskaper och utbildningssystemets ineffektivitet, med förslag på systemreform. Insikter från Ray Dalio om globala monetära förändringar, inre konflikter och skuldkriser belyses. Samtalet förespråkar förenkling av mervärdesskatt och penningtvättsregler för att minska byråkrati och stärka samhällsresiliens.
59 - Livsmedelspriserna de lägsta någonsin (mätt i guld)
Avsnittet tar avstamp i den pågående debatten om svenska matpriser och utreder om dagens prisinflation verkligen beror på höga vinstmarginaler i handeln. Diskussionen följer sedan spåret till den svenska livsmedelskedjans effektivitet och robusthet samt de regleringskostnader som belastar branschen. En genomgång av hur fiat-valutor och centralbanker påverkar köpkraften leder till frågan om huruvida vårt penningsystem i sig är en drivkraft. Avsnittet tar därefter upp den ökande trenden med spärrade bankkonton och penningtvättsreglers påverkan på privatpersoner. Slutligen lyfts EU:s politik för återställning av våtmarker och biologisk mångfald upp som en potentiell kostnadsdrivande faktor för livsmedelsproduktionen.
58 - Northvolt i konkurs samt en rejäl nyhetskavalkad
Avsnittet diskuterar Northvolts konkurs och ifrågasätter statens stora satsningar på grön teknik utan tillräcklig effektivitet eller ansvar. Regeringens hantering bemöts med skepticism, och medias roll i att inte granska djupare politiska beslut och globala ekonomiska system som CBDC:er och digitala ID-system lyfts fram som bristfällig. Samtalet utforskar också den politiska viljan bakom stora infrastrukturprojekt, effekterna av byråkrati på privatliv och sparande, samt den amerikanska budget- och kryptopolitiken under Trump. Slutligen reflekteras det över ledarskapet i EU och dess inflytande över medborgares ekonomi och friheter.
57 - EU:s maoistiska projekt behöver en Deng Xiaoping
I detta avsnitt: vi lyssnar på finlandssvenska ESG-experter samt diskuterar EU-kommissionens förslag om att öka konkurrenskraften. Detta leder oss in till en diskussion om Kina och Deng Xiaopings ekonomiska reformer. Behöver inte EU en egen Deng Xiaoping?
Kunde Shenzhen kan väl Sundsvall?
- Martin Enlund
- 2025-02-10
EU-kommissionen presenterade sin “konkurrenskraftskompass” i januari. Trots att rapporten innehåller ljuspunkter, såsom löften om att lätta på regelbördan, präglas helhetsbilden av en slående brist på kreativitet. Istället möts vi främst av planeringsbyråkratins traditionella tankegångar, vilka tar sig uttryck i ytterligare centraliserade ramverk, kvantifierbara målsättningar och årliga redovisningar.
55 - I saw the best minds of my generation destroyed by madness...
I detta avsnitt granskas EU:s sena försök att vända den ekonomiska nedgången genom nya förslag från kommissionen. Trots löften om ökad konkurrenskraft kvarstår den gröna agendan som huvudprio, vilket väcker tvivel kring unionens förmåga till verksam förändring och ifrågasätter hela projektets legitimitet. Därefter riktas blicken mot Tjeckien, där centralbanken öppnat för att inkorporera bitcoin som del av valutareserven, ett radikalt steg som utmanar det traditionella finanssystemet och belyser spänningen mellan fiat-valutor och decentraliserade tillgångar. Slutligen analyseras Donald Trumps khẩu令 mot digitala centralbankspengar (CBDC) i USA. Detta ses som ett avgörande steg för att skydda den enskildes integritet och statens suveränitet, samtidigt som hotet om finansiell kontroll och övervakning kan flyttas till den privata sektorn genom storföretag och AI.
Trimma den offentliga apparaten – för miljöns skull
- Martin Enlund
- 2025-01-14
Miljökuznetskurvan är en hypotes som undersöker sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Idén är att ökat materiellt välstånd inledningsvis leder till mer miljöförstöring, men efter att en viss tröskelgräns har passerats påbörjas en successiv minskning. Ökat materiellt välstånd möjliggör förändrade konsumtionsmönster. Men processen kan också gå i revers!
Kan vi både äta kakan och ha den kvar?
- Martin Enlund
- 2025-01-01
Beredskap är ett hett ämne i dessa dagar. Exempelvis har Polen infört obligatoriska lektioner i vapenhantering för skolbarn i krigsförberedande syfte. I Sverige har MSB nyligen publicerat broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Men i händelse av krig måste ett land ha en robust energiinfrastruktur. Det tycks Sverige inte ha. En tryggad livsmedelsförsörjning är en annan avgörande faktor för ett lands motståndskraft. Det är också något som Sverige saknar.
Av med de gröna skygglapparna
- Martin Enlund
- 2024-12-17
EU:s ekonomi står inför en rad utmaningar, från höga energikostnader till låg produktivitet. Men bakom den officiella retoriken döljer sig ett antagande som sällan ifrågasätts: att den gröna omställningen automatiskt kommer att leda till ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Men är detta verkligen sant?
En grön framtid kräver välstånd
- Martin Enlund
- 2024-12-16
Tysklands tidigare försvarsminister, EU-kommissionens ordförande von der Leyen kallade den europeiska gröna given för Europas “människa på månen”-ögonblick år 2019. I år har hon lanserat ökat fokus på dessa mål. EU har dock som helhet halkat efter USA år efter år. Europeiska företag har betydligt högre energikostnader än sina amerikanska och kinesiska konkurrenter.
Vår tid är återigen Hegels tid
- Martin Enlund
- 2024-11-14
Henry Kissinger sade 2018 att “Trump kan vara en av de där figurerna i historien som dyker upp då och då för att markera slutet på en era och för att tvinga den att ge upp sina gamla föreställningar”. Kanske är valresultatet i amerika en signal om att européer måste återupptäcka vikten av ett gott företagsklimat och koncept som politiska misslyckanden?
49 - Nyhetssvep - Allt från Tuckers demoner och kinesiska dvärgar till Arvikas gjuteri
Vi diskuterar hur Tysklands industri står inför nedläggningar på grund av höga kostnader och beroende av amerikansk gas, samtidigt som svensk konsumtion av ekologiska varor sjunker när hushållens köpkraft minskar. GDPR:s bötesbeläggningar mot stora techbolag ses som ett uttryck för EU:s maktkamp med USA, och Riksbankens hastiga räntesänkningar spekulerades kunna indikera en kommande recession. Valresultatet i USA betraktas som en vändpunkt med potentiellt stora effekter på teknologi- och finanssektorn, medan krav på ökad digital ID-kontroll framställs som ett hot mot personligt självbestämmande.
Dags för ett mer radikalt Europa
- Martin Enlund
- 2024-10-19
Tidigare i höst publicerade den italienske ekonomen Mario Draghi, fd. chef för den europeiska centralbanken ECB, sin 400-sidiga rapport över Europas (egentligen EU:s) konkurrenskraft. Draghis dom blev hård: Europa står inför en “existentiell utmaning”. Det är svårt att inte hålla med. Att låta en föredetting bland EU:s presidenter utreda och föreslå förändringar är dock som att ge en haj ansvaret för badstrandens säkerhet.
Intet nytt under solen
- Martin Enlund
- 2024-09-09
Det fortsätter att storma kring yttrandefriheten och dess gränser. I Tyskland eftersöker polisen en användare av sociala medier för att denne har kallat en politiker för överviktig. Många uttrycker också oro för deep fakes (förfalskade videor, bilder eller ljud som tas fram med AI-teknik).
44 - Svenska banker efter i AI-racet?
Avsnittet undersöker hur svenska storbanker riskerar att tappa marknadsinflytande på grund av tekniska innovationer som artificiell intelligens och fintech. Det diskuteras även en systematisk avveckling av kontanter, där privata aktörer som Swish spelar en central roll, samtidigt som AI-belastade beslutssystem kan leda till ökad finansiell diskriminering. Slutligen lyfts EU:s ekonomiska stagnation och reglertäta klimat som en möjlig förklaring till varför Europa hamnar efter i den tekniska utvecklingen.
43 - Nyhetssvep - Fd. Kaupthing förlorar banklicens, svenska företag lobbar i Bryssel samt japanska börsfallet
Avsnittet tar avstamp i ECB:s uppmärksammade återkallelse av banklicensen för Haviland Bank, en finansinstitution med förflutet kopplat till både isländska finanskrisen och Libyen under Gaddafi. Diskussionen kretsar kring hur regelbrister kan uppstå när ägarskap och ansvar är diffus, vilket leder in på ett större filosofiskt tema om personligt ansvar i ekonomiska system. Överbyggnaden handlar om kraftkoncentration: från lobbyverksamhet i Bryssel där svenska företag spenderar miljoner för att påverka lagstiftning, till de systemiska riskerna med världsomspännande Carry Trades som skapas av långvarig lågräntepolitik. Avslutningsvis belyser analysen av Japans penningpolitik hur centralbankers valutariggar har geopolitiska och fördelningsmässiga konsekvenser.
Vem skyddas av demokratiskölden?
- Martin Enlund
- 2024-06-17
På senare år har allsköns nya regelverk kommit på plats, regelverk vars syfte påstås vara att bekämpa spridande av felaktig eller illasinnat menad information. Ursula von der Leyen, ordförande i Europeiska kommissionen, har bland annat pratat sig varm om att gå vidare med sina censurambitioner och skapa en ”Europeisk demokratisköld” för att upptäcka och avlägsna desinformation.
Indirekta bevis talar för kontantmord
- Martin Enlund
- 2024-05-21
Det finns förstås inga direkta bevis för att SVT vill att vi ska sluta använda kontanter. Kanske är nyhetsflödet mest slumpartat. Men om vi översköljs av en flodvåg av indicier är det inte ogrundat att överväga att någon motarbetar kontanter…
37 - Nyhetssvep - Kontanter ska bort, svenskar fattigare än före finanskrisen, samt om Europas konkurrenskraft
Avsnittet granskar hur media, centralbanker och politiska beslut påverkar samhällets friheter och ekonomiska dynamik. Diskussionen sträcker sig från kritik mot journalistik som politisk aktivism till analys av kontantavvecklingens dolda agenda, svensk ekonomisk stagnation och EU:s regeltunga konkurrenshämning. Fokus ligger på hur falskmynteri och centraliserat beslutsfattande skapar en verklighetsbild som gynnar makten men underminerar folkets förmåga att fatta rationella val.
Ingen demokrati utan rätt teknologi
- Martin Enlund
- 2024-05-07
Varför har vi egentligen demokrati? I den sedvanliga historieskrivningen nämns filosofer som började tala om individens rättigheter, idéer om att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att makten endast skulle utövas av några få och ett mer bildat folk som började ställa krav på rösträtt. Men kanske glömmer vi bort något viktigt - teknologi?
5 - Om kronan
Vi funderar på kronan och den nye riksbankschefen, om inte farhågor kring s.k. finansiell repression kan utgöra en förklaring till den svenska kronans försvagning, huruvida Ingves var intresserad av något, att till och med Trump är Putins fel, om alla enkätsvar är ärliga, och den ökande utmaningen kring att fortsätta försöka vara fri, oberoende och stark.
4 - Om Euron
Vi ger oss in i den ånyo spirandes(?) Euro-debatten. Vi funderar på om EMU är en fågel och när Sverige gick med, reflekterar över den socialdemokratiska pseudodebatten(?) om ett eventuellt införande av euron, om en stat som inte själv kan trycka pengar är suverän, huruvida kronan har försvagats medvetet, att det är långt härifrån till Bryssel och ännu mycket längre ifrån Bryssel och hit, den glorifierade hemmafrun Ursula von der Leyens plagierade doktorsavhandling, hennes legitimitet. Och mycket mer.