Centralbanker

Framtiden går inte att beräkna

Framtiden går inte att beräkna

Trots påståenden om minskad osäkerhet från finanstoppar som Christine Lagarde uppstår ständigt nya, oförutsedda chocker. Erkännande av världens inneboende och oföränderliga oförutsägbarhet är det enda sättet att uppnå genuin beredskap.

78 - Om kejsaren medger han är naken då?

78 - Om kejsaren medger han är naken då?

  • 2026-01-15

Samtalet berör historiska och moderna aspekter av penningväsen, inklusive fraktionell reservbankering och centralbankers roll. De reflekterar över politiska maktförhållanden, särskilt kring Trumps påverkan på Federal Reserve och USA:s geopolitiska agerande. Även svensk beredskap under kalla kriget, med hemliga krigssedlar, tas upp. Filosofiska diskussioner kring förtroendekapital, historiska narrativ och gränserna för prissättningens logik vävs in i resonemanget.

77 - Man upptäcker inte sina bojor förrän man försöker röra på sig

77 - Man upptäcker inte sina bojor förrän man försöker röra på sig

  • 2026-01-01

Avsnittet berör rättssystemets hantering av farliga brottslingar, särskilt kring återfallsrisk, skyddad identitet och korta straff. Samtalet vänder mot Lars Calmfors rapport om svenskt medlemskap i EMU, där man ifrågasätter argumenten för ökad handel och de potentiella konsekvenserna för Sveriges politiska och ekonomiska suveränitet. Diskussionen rör även centralbankers guldreserver, särskilt fallet Italien och ECB, samt överstatliga sanktioner som EU:s åtgärd mot geopolitisk kommentatorn Chuck Board. Slutligen reflekterar man över globaliseringens effekter på ekonomisk skörhet och kompetensförlust i nationella industrier.

71 - Boomernas ponzibedrägeri samt lyssnarbrev

71 - Boomernas ponzibedrägeri samt lyssnarbrev

  • 2025-09-25

I avsnittet diskuteras klimatkris-narrativet och uttrycker skepticism mot dess dogmatiska karaktär och de medie- och politiska strukturer som driver det. Samtalet berör även mediatopologi, hur information når allmänheten och bristen på förtroende för institutioner. De diskuterar statens roll och byråkrati, med förslag på decentralisering och minskad reglering. Budgeten analyseras med fokus på språkliga dimridåer kring skattesänkningar och finansiering av försvaret. Slutligen berörs Frankrikes ekonomiska utmaningar, särskilt pensionssystemet och demografiska skevheter.

Ekonomin är ingen maskin – den är en skog

Ekonomin är ingen maskin – den är en skog

Dagens ekonomiska ramverk baseras i grund och botten på att ekonomin är som en maskin, “är enkel, begriplig och kontrollerbar”. Inget av detta är dock sant. Ekonomin är faktiskt inte alls som en komplicerad maskin, utan istället som “en skog”.

69 - Ordsmideri från media och centralbankirerna

69 - Ordsmideri från media och centralbankirerna

  • 2025-08-28

I avsnittet diskuteras regeringens förslag om bidragssänkningar och marginalskattenedsättningar, och hur dessa rapporteras i media (särskilt Yle). Den kritiserar medieframställningen för att inte redovisa sekundäreffekter och incitamentseffekter av politiska beslut. Samtalet berör också medias roll i att reproducera vissa narrativ samt centralbankers (Fed, Riksbanken) dunkla kommunikation och påstådda oberoende. Ytterligare teman inkluderar makten hos internationella organ som IMF och ECB över nationell politik, långsiktiga utmaningar med statsskulder och pensionssystem, samt hur ekonomisk styrning kan påverka folks frihet.

68 - Lösningen på USA:s statsskuld?

68 - Lösningen på USA:s statsskuld?

  • 2025-08-14

Poddavsnittet diskuterar den politiska påverkan på ekonomisk statistik och medias roll i den offentliga debatten, med ett exempel från USA:s arbetsmarknadsstatistik. Den kritiserar ansvarsförskjutningar i samhället och belyser hur centralbankernas agerande påverkas av statistiken. En stor del av samtalet ägnas åt kryptovalutor, specifikt bitcoin och stablecoins, och hur dessa förändrar det finansiella systemet samt bankernas roll i detta. Flera historier om finansiella skandaler och maktsammanhänganden berörs.

67 - Gullregn över stan

67 - Gullregn över stan

  • 2025-07-31

I avsnittet diskuterar vi det monetära systemets grundvalar och ifrågasätter övergången från guldstandarden till dagens fiat-valutor som en orsak till ökad finansiell instabilitet och ojämlikhet. Sammantaget framstår guldet som en tidlös förmögenhetsreserv som återvinner relevans i en tid av geopolitisk oro och valutamanipulation. Samtidigt lyfts farhågor kring den växande statistiska kontrollen över individers identitet och transaktionsfrihet, där banksystemet och digitala ID-system upplevs som förtryckande verktyg snarare än tjänster. Reflektioner om historiska erövringar och våldets roll i samhällsomvälvningar väver samman en kritisk analys av samtiden med en bredare filosofisk diskussion om mänsklighetens ständiga kamp mellan frihet och auktoritet.

Livet kan vara fritt och vackert

Livet kan vara fritt och vackert

En ursinnig pappa rusade för femton år sedan in i en mataffär med en näve kuponger i handen. Kupongerna hade skickats till hans dotter. Han krävde att få tala med chefen:: “ni har skickat kuponger för bebiskläder och spjälsängar till min tonårsdotter - vill ni att hon ska bli gravid?”

Vem tjänar vem?

Vem tjänar vem?

ECB:s nuvarande chef, Christine Lagarde, har påstått att “det finns ett trängande behov av att kanalisera sparandet för att … finansiera EU:s prioriteringar”.

Den som är satt i skuld är visst fri

Den som är satt i skuld är visst fri

Här i Sverige varnade tidigare statsminister Göran Persson (S) nyligen “för att vi börjar belåna oss”. Han tycker att socialdemokraternas utgiftsambitioner måste täckas av intäkter. Men är det verkligen så?

Vilket värde ska valurnorna ha?

Vilket värde ska valurnorna ha?

Under fjolåret förespråkade före detta riksbankschef Stefan Ingves att Sverige bör gå med i EMU-området, samtidigt som han antydde att (nationellt) självbestämmande är en illusion.

Men om vårt självbestämmande bara är ett tomt löfte, vilket värde har då egentligen valurnorna?

60 - Trumps tullar och USA:s problem

60 - Trumps tullar och USA:s problem

  • 2025-04-10

I avsnittet diskuteras Trumps handelstullar som en del av en bredare förhandlingsstrategi för att återindustrialisera USA och omforma det globala handelssystemet. Resonemanget kretsar kring USA:s stora handelsunderskott, dess roll som reservvaluta och de geopolitiska konsekvenserna av en nedmonterad industri. En historisk jämförelse görs med industripolitiken hos länder som Sydkorea och Japan, samtidigt som västerlandets ekonomiska modell ifrågasätts med hänvisning till fiat-systemets påverkan på produktivitet och förvrängda incitament. Diskussionen berör även centralbankers roll och hur upplevd stagnation, ojämlikhet och försvagad beredskap driver politiken mot protektionism och omförhandling av globala handelsavtal.

57 - EU:s maoistiska projekt behöver en Deng Xiaoping

57 - EU:s maoistiska projekt behöver en Deng Xiaoping

  • 2025-02-27

I detta avsnitt: vi lyssnar på finlandssvenska ESG-experter samt diskuterar EU-kommissionens förslag om att öka konkurrenskraften. Detta leder oss in till en diskussion om Kina och Deng Xiaopings ekonomiska reformer. Behöver inte EU en egen Deng Xiaoping?

43 - Nyhetssvep - Fd. Kaupthing förlorar banklicens, svenska företag lobbar i Bryssel samt japanska börsfallet

43 - Nyhetssvep - Fd. Kaupthing förlorar banklicens, svenska företag lobbar i Bryssel samt japanska börsfallet

  • 2024-08-15

Avsnittet tar avstamp i ECB:s uppmärksammade återkallelse av banklicensen för Haviland Bank, en finansinstitution med förflutet kopplat till både isländska finanskrisen och Libyen under Gaddafi. Diskussionen kretsar kring hur regelbrister kan uppstå när ägarskap och ansvar är diffus, vilket leder in på ett större filosofiskt tema om personligt ansvar i ekonomiska system. Överbyggnaden handlar om kraftkoncentration: från lobbyverksamhet i Bryssel där svenska företag spenderar miljoner för att påverka lagstiftning, till de systemiska riskerna med världsomspännande Carry Trades som skapas av långvarig lågräntepolitik. Avslutningsvis belyser analysen av Japans penningpolitik hur centralbankers valutariggar har geopolitiska och fördelningsmässiga konsekvenser.

Varför är falskmynteri ett problem?

Varför är falskmynteri ett problem?

SVT rapporterade nyligen att det har blivit allt lättare att skapa förfalskade sedlar och att dessa falska pengar säljs på så kallade sociala plattformar. Falskmynteri är allvarligt, speciellt om det blir omfattande. Men vad betyder det egentligen för våra samhällen att såväl affärsbankerna och Riksbanken kan skapa massor av nya pengar, och detta utan nästan någon som helst anstränging?

Centralbankerna bör fokusera på prisstabilitet – inte klimat och krypto

Centralbankerna bör fokusera på prisstabilitet – inte klimat och krypto

Riksbankschef Erik Thedéen uttryckte nyligen stor skepsis kring bitcoin och kryptovalutor som företeelse, och avfärdade bitcoin som “ett instrument för ren spekulation”. Han påpekade även att om man inte har möjlighet att exponera sig för bitcoin i svenskt finanssystem kanske “det hamnar mer i kriminella händer”.

Ansvarskänslan som packade väskan och tog semester

Ansvarskänslan som packade väskan och tog semester

Efter decenniers räntetrolleri väcker det frågor att det inte syns några som helst spår av självkritik hos den före detta riksbankschefen.

Tillit till tondöva

Tillit till tondöva

Tillit är avgörande, brukar det heta. Men om beslutsfattare inte stannar upp för en tankediger paus ens när tilliten har raserats, har vi då inte bara med tomma ord att göra?

Lyssnarfrågor 1 - När de som sätter upp ramverken inte litar på oss, ska vi då lita på dem?'

Lyssnarfrågor 1 - När de som sätter upp ramverken inte litar på oss, ska vi då lita på dem?'

  • 2024-03-04

Kunskapen om de omständigheter vi måste använda (för att skapa ekonomisk ordning] existerar aldrig i koncentrerad eller integrerad form utan endast som utspridda bitarna av ofullständig och ofta motstridig kunskap som enskilda individer besitter

31 - Nyhetssvep - Svantessons ränteavdrag, Fem dagar för att leverera ett brev?, kritiken mot Bank of England

31 - Nyhetssvep - Svantessons ränteavdrag, Fem dagar för att leverera ett brev?, kritiken mot Bank of England

  • 2024-02-15

Mannen som aldrig tittar i en tidning är bättre informerad än den som läser dem; i det avseendet att den som inte vet någonting är närmare sanningen än den vars sinne är fyllt av falskheter och felaktigheter.

25 - Nyhetssvep - Mileis nedläggning av centralbanken, Riksbanken håller räntan oförändrad och EU:s digitala ID

25 - Nyhetssvep - Mileis nedläggning av centralbanken, Riksbanken håller räntan oförändrad och EU:s digitala ID

  • 2023-11-23

EU:s digitala identitetsplånbok kmmer att ge medborgarna kontroll över sina data och öka säkerheten när de använder sig av onlinetjänster.

23 - Nyhetssvep - Skatteverket ser banktransaktioner i realtid, Riksbanken faller på eget grepp samt Yellen finansierar två krig

23 - Nyhetssvep - Skatteverket ser banktransaktioner i realtid, Riksbanken faller på eget grepp samt Yellen finansierar två krig

  • 2023-10-26

It is difficult to get a man to understand something, when his salary depends on his not understanding it

18 - Nyhetssvep - Finansdepartementets klipska råtta, norska byggarbetares penningtvätt(?) samt inflationspolitik

18 - Nyhetssvep - Finansdepartementets klipska råtta, norska byggarbetares penningtvätt(?) samt inflationspolitik

  • 2023-08-17

Otryggt är allt, som man äga skall, buret i andras bröst.

– Havamal

15 - Nyhetssvep - Farage, Bank of England och eurodebatten

15 - Nyhetssvep - Farage, Bank of England och eurodebatten

  • 2023-07-06

I det femtonde avsnittet gör vi ett nyhetssvep och berör:

  • Nigel Farage hävdar sig ha blivit avstängd från sin bank och nekad bankkonto av flera andra
  • Bank of England i blåsväder efter budskapet att män kan bli gravida
  • Den svenska eurodebatten och Anders Borgs uppskattade inlägg i detsamma

Mums mums, medietillit, transaktionsfrihet, fiatpengar och Stalins kompanjoner omnämns.

11 - Om statsbankrutter

11 - Om statsbankrutter

  • 2023-05-11

I avsnitt 11 funderar vi på det faktum att cheferna för EMU:s respektive USA:s centralbank har båda lurats att tala med vad som kan ha varit en deep-fejkad Zelenskyj och att ingen media i Europa talar om det. Vi diskuterar även USA:s skuldtak, risken för “statsbankrutt” i USA (medel?) samt risken för Sverige (liten), Janet Yellens stämma, längd och att hon är någon man vill basta och ta en öl med.

10 - Om pengar

10 - Om pengar

  • 2023-04-27

I detta avsnitt funderar vi på vad pengar är eller inte inte är, att misstag oftast sker enligt incitamentsstrukturer, på programmerbara pengar (och betalningar), “pengighet”, regelverksterrorism, omdefiniering av diverse ekonomiska begrepp och Riksbankens ansvar när det kommer till kontanthanteringens minskning.

9 - Om Peter Gyllenhammar

9 - Om Peter Gyllenhammar

  • 2023-04-13

I know that most men, including those at ease with problems of the greatest complexity, can seldom accept even the simplest and most obvious truth if it be such as would oblige them to admit the falsity of conclusions which they have delighted in explaining to colleagues (…)

6 - Om Munger

6 - Om Munger

  • 2023-03-02

Vi lyssnar på och kommenterar Charlie Mungers senaste frågestund från Daily Journals årsstämma.

Debatt: Kontantdebattörerna missar målet

Var ska vi som samhälle dra gränsen mellan finanssektorns ineffektiva regelverksiver och våra grundlagsfästa fri- och rättigheter? Och hur kan vi garantera att utrullningen av e-kronan inte kommer att underminera våra fri- och rättigheter ytterligare, frågar sig debattören Martin Enlund i Dagens Industri.

1 - Om inflationen

1 - Om inflationen

  • 2022-12-22

Om inflation, planeringsbyråkrater, bubbelblåsar-Bernanke, hoppsan-Lagarde och en del annat.

I detta avsnitt diskuterade vi svårigheterna att mäta inflation på ett meningsfullt sätt, med fokus på skillnaden mellan penningmängdsökning och prisindex som KPI. Vi granskade hur kvalitetsjusteringar kan förvrängda bilden av prisutvecklingen, exemplifierat med Iphone och Piggelin, och ifrågasatte hur centralbankers inflationsmål kan uppfattas som godtyckliga. Vidare undersökte vi hur politiska beslut, såsom energiregulatoriska åtgärder och ESG-agendor, kan driva prisuppgångar. Diskussionen berörde också klassdimensionen i penningpolitiken och hur inflation påverkar olika grupper i samhället olika.

Byråkraterna måste ha tur om de ska nå inflationsmålet

Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag

Sluta låtsas – svenska kronor är inte riktiga pengar

Martin Enlund publicerad i en ny krönika i Affärsvärlden.

Om sanningen ska fram hade investerarlegenden Hugh Hendry en poäng när han nyligen sade att ”centralbankirer inte förstår pengar, de låtsas bara”. Men innan man klandrar detta nutida prästerskap för dess tillkortakommanden kan man konstatera att få av oss tycks begripa pengar. Prästerskapets tillkortakommanden är dock av allvarligare slag, inte minst då de numera sitter på hästar så höga att de skymmer solen.

Debatt: Riksbanken fastnar i snäva perspektiv

Det finns en likriktning i både Riksbankens och många ekonomers tänkande som kan ha en logisk förklaring men som tyvärr riskerar skadliga utfall. Det är dags att vi pratar mer om detta, skriver Martin Enlund, tidigare valutachefstrateg i Dagens Industri.

Centralisering ger makt till fel människor

Martin Enlund publicerad i en ny krönika i Affärsvärlden.

Påståenden som att vi behöver mer centralisering, mer EU, eller mer globalisering går alltjämt att läsa i de sedvanliga mediakanalerna. Klimatkrisen, miljöförstöringen, pandemier, AI-hotet, ja, allt kommer att gå att lösa om vi bara får en gnutta mer global samordning, styrning och ledarskap.

Har bostadspriserna stigit – eller kronans köpkraft fallit?

Martin Enlund publicerade en ny krönika i Affärsvärlden.

Har bostadspriserna stigit – eller kronans köpkraft fallit?

Piggelin, som kostade 2,50 kr under mitten av 1980-talet men som nu kostar 10-12 kr, egentligen kostar den bara 4 kr. Kanske är det från glass vi numera får vårt dagliga mineralbehov?

Voima Gold Talks 2022

Voima Gold Talks 2022

Inledningsanförandet i Voima Gold Talks 2022 hölls av Martin Enlund.

Huvudpunkterna var tre:

  1. Inflation